Historisk medvetenhet

Historiskt medvetande kan definieras som en kunskap om historicitet. En vetskap om hur perspektiv på tid som det förflutna, nuet och framtiden är temporärt separerade, kvalitativt olika men samtidigt inbördes relaterade (Thorp & Törnqvis, 2017). 

Med historicitet innefattas att allt historiskt och annat är skapat i tid och rum och är därmed beroende av detta. Historisk medvetande handlar om att förstå att människan är både skapare av och skapad av sin historia. 

För att uppnå denna medvetenhet behöver man närma sig historia på metanivå. Om elever enbart får lära sig visst innehåll av historia, finns det en risk att eleverna tror att det endast finns en sanning av den. De får inte en förståelse för det faktum att historia är beroende av tolkningar.

En viktig grundläggande utgångspunkt för historieundervisning är att ge kunskap om att det förflutna är skilt från det historiska. Det förflutna är allt som skett och historia är vårt återskapande från de spår som finns efterlämnade av det förflutna. 

En central aspekt i att utveckla en historisk medvetenhet är att fokusera på hur historia används, dvs. (teologiskt och narratologiskt) historiebruk (Thorp, 2022, föreläsning 30 november). Därför behöver vi som lärare i ämnet fundera på hur historia förmedlas.

Tre typer av narratologiskt historiebruk (Thorp & Törnqvist, 2017), dvs. hur historia förmedlas och används:

• Traditionellt historiebruk: innebär ett bruk av konstruerad historia som faktabetonad och som om det inte berodde på olika perspektiv eller tolkning av det förflutna. När vi studerar historia får vi veta exakt  vad som hände.
• Kritiskt historiebruk: innebär ett bruk av perspektiv på historia men utan att perspektivet framgår ifrån den som tolkat. Det kan resultera i en relativistisk syn på historiskt vetande eller att vissa historiska berättelser framhålls som mer sann än andra i traditionell mening.  Det används för att försöka kritisera, ifrågasätta och visa på andra versioner av det förflutna.
• Genetiskt historiebruk: innebär ett bruk av historia på ett sätt som visar att all historia och tolkning av den är kontextuellt betingad, kontingent, och därför dynamisk.

Historia kan användas för olika syften dvs. ha ett teologisk historiebruk. Nedan återges en kategorisering av den svenske historikern Klas-Göran Karlsson: 

• Politiskt-pedagogiskt: för att illustrera, tillkännage eller skapa debatt.
• Moraliskt: för att upptäcka och visa på oförrätter gjorda i det förflutna.
• Existentiellt: för att minnas, skapa mening i livet och bygga identiteter.
• Ideologiskt: för att rättfärdiga eller argumentera för något och skapa mening i det förflutna.
• Vetenskapligt: för att erhålla eller skapa ny kunskap genom en analytisk metodologisk process.
• Icke-bruk: för att dölja eller medvetet se till att viss historia glöms bort (Karlsson, 2014). 

"Tanken är här att vi använder historia för att uppnå olika saker i vår egen samtid, vilket i sin tur påverkar vår framtida förståelse av historia." (Thorp, 2022, föreläsning, 30 november)

De två perspektiven kan användas för att fånga vad det är vi vill med den historiska berättelsen och om den historiska berättelsen bjuder in till reflektion eller om den endast används för att förmedla ett sakinnehåll (Thorp, 2022, föreläsning, 30 november).

Förenklat kan man säga att ett historiemedvetande utvecklas genom ett samspel mellan tre olika perspektiv på det förflutna: 

1. Att eleven får kunskap om det som hänt i det förflutna (referenskunskaper); 

2. Att eleven får kunskap om vilka villkor som präglar vår kunskap om det förflutna (disciplinär kunskap); 

3. Att eleven får kunskap om hur vi påverkas samtidigt som vi påverkar det förflutna, hur dåtid, nutid och framtid hänger ihop (historiebruk och -kultur). 

Lärare i historia bör alltså sträva efter att inkludera samtliga perspektiv i sin undervisning (Thorp, 2022, föreläsning, 30 november). 

Ett sätt att se på historisk medvetenhet är att det är situerad i det kulturella, vilket innebär att det är en förmåga som kan läras i en gemenskap. Elevers historiska medvetenhet är med andra ord villkorad och beroende av sin skol- och uppväxtmiljö. Vissa miljöer kanske uppmuntrar kritisk undersökningar medan andra inte gör det (Thorp & Törnqvist, 2017).

Young children's historical consciousness: A Swedish case study