Teorier om LoS 

Teorier om LoS (Läs och Skrivförmåga)

HISTORISK TILLBAKABLICK

Skriftspråket har inte funnits lika länge som talspråket. Latinska alfabetet har funnit i ungefär 1000 år. Fram till det senaste århundradet var det en mycket liten del som kunde läsa och skriva. Det gör att skriftspråket är en kulturell aktivitet, det är något man måste lära sig, träna sig, socialiseras in att bli en läsande och skrivande person.

LÄSFÖRMÅGA

Viktigt begrepp - läsförmåga

L = A x F (S)

Läsförståelse = Läsflyt, innehållsförståelse, utvecklad läsförståelse

Avkodning = Fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap, alfabetisk avkodning, automatiserad avkodning

Språklig Förståelse = Ordförråd, språkstruktur, hörförståelse

Avkodningen måste vara automatiserad så att barnets mentala kraft kan fokuseras på att förstå textens budskap, läsförmåga.

Detta synsätt på läsförmåga kallas The simple view of reading

Avkodning

Kräver tre saker

· Fonologisk medvetenhet:

Känna igen och t ex rimma på ord, vet vilka bokstäver och kan skilja olika bokstäver och ljud, att man hör vilket ljud som kommer först och sist i ett ord. Uppfattning av att orden består av olika ljud/fonem som byggs ihop för att skapa ett ord.

· Koppling fonem-grafem:

Fonem/ljud, grafem/en bokstav. Förmågan att koppla ljud till bokstav, Känna igen bokstav/kombo, veta hur den ser ut, hur den låter och vad den heter. Kunna sätta ihop bokstäver och ljud till ord.

· Ordigenkänning:

Man känner igen ordet ko till det begrepp det beskriver. KO = bild på ko.

Alfabetiska principen

• Talat ord: ko:
• Språkljud: /k/o/
• Grafiska tecken: K O

Alfabetiska principen är sambandet mellan ovan.

Alfabetets bokstäver representerar olika ljud som bildar ord.

Varje fonem är representerat av ett visst grafem.

Knäcka koden - den alfabetiska principen.

När man listat ut vilket fonem och grafem som hör ihop och hur man ljudar fonem till ord, så har man knäckt koden.

VIKTIGA BEGREPP

Fonem

Ljud

a: långt a a: kort a

Fonem:

Representerar ljuden genom bokstäver

A: Stor bokstav/versal a: liten bokstav/gemen kan se olika ut om man skriver för hand.

Ljudenlig stavning skrivs som ordet hörs, ex KO fonem och grafem samma

Ljudstridliga ord är när fonem har fler grafem som representerar ljudet som ex sche i ordet SKED.

Konsonantförbindelser: (konsonantkluster) I ordet STRÄNG kommer tre konsonanter i följd.

Bokstavsinlärning: Barn lär sig bokstäver på olika sätt. Man lär sig form som versal och gemen men också dess fonem. Hur den låter, vad den heter och hur den ser ut.

Sammanljudning (ljudplockning): Vilka ljud som finns i ett ord. Att kunna sätta ihop med ljud eller plocka isär. Koppla till bokstav. Ex Vilka ljud består i Ko av?

Ordbilder: Vanliga ord som lärs som en helhet som kan vara svåra.

Ex "och" som är vanligt, svårt att förstå hur det ska stavas och ljudstridligt.

Andra ord som ljudbilder är: Om, en, ett, tycker, jag, du, är, och, ser, ska, har, det, till.

LÄSUTVECKLINGENS FÖRLOPP

Olika faser och strategier i läsutvecklingen

Pseudoläsning - skenläsning, barnet härmar förälderns beteende vid läsning. Barnet har förstått att text använd på detta sätt (man tittar på den) att bild och text kanske hör ihop, att man bläddrar. Man leker att man läser.

Logografisk läsning - logo från logotyp (symbol) Känner igen ordet som bild. Ex IKEA, ICA, McDonalds. Denna fas infinner sig tidigt i läsutvecklingen. Kan inte urskilja bokstäver. Man känner igen formen och färgen även om inte ser vad det står.

Alfabetisk- fonologisk läsning - Arbetar mest med i förskoleklass och åk 1. Att förstå den alfabetiska principen och knäckt denna koden och kan koppla att ett grafem till fonem samt ljuda ordet. Alfabetiska principen: är att bokstäver och kombinationer av bokstäver är symbolerna som används för att representera talljuden.

Ortografisk och morfologisk läsning - läsaren kan avkoda ordet och läsa snabbt och säkert och behöver inte ljuda ut ordet. Man läser ordet som helheter. Man har sparat bilder i sitt Lexicon.

Grundpelare för god läsutveckling

• Fonologisk medvetenhet

Förmågan att höra hur ordet sägs, hur det låter, vilka ljud det byggs upp av samt dela upp ordet i olika fonem.

• Bokstavskunskap

Ljud kopplas till bokstav

• Ordförråd.

Ju större ordförråd man har desto lättare har man att ta till sig texter och läsa texter med ord de inte hört förut.

• Intresse

Viktigt att motivera så att läsning på egen hand blir roligt, då ökar läsflyt.

LÄSINLÄRNINGSDEBATT

Handlar om var den första läsinlärningen ska ta sin början. I ordens beståndsdelar (form) eller i hela texter (innehåll).

SYNTAKTISK OCH ANALYTISK METOD

Två olika läsinlärningstraditioner:

Phonics (de syntetiska metoderna):

Utgår från den alfabetiska principen. Eleverna får först möta alfabetet och arbeta med sambandet språkljud och bokstav. Går från del i ljud till helhet.

K-o → Ko → Bild på ko

Whole language (de analytiska metodern):

Står för helhet och förståelse. Utgår från ett begrepp ex "bild på ko", tittar på hela ordet och sedan tittar på vad ordet ko har för delar. Börjar i helhet och går ner i de enskilda ljuden.

Bild på ko → Ko → K-o

Syntetisk metod - Från delar till helhet

Ex Phonics, traditionell läsinlärning, läseboksmetod, bottom up.

Fonemen ljudas ihop (syntes) till ord

• Förstå och vara säker på sambandet fonem-grafem, fonem analys s-o-l = sol
• Fokuserar på lästeknik, där målet är automatiserad avkodning
• Läseboöcker utgår från lästekniskt lätta bokstäver (a, o, i, e och r, s, l, v) ex sol, ros, val, fil
• Träning sker i en viss ordföljd
• Först när läsningen uppnått ett flyt tränas förståelsen av innehållet.

Ex läslära:

Le - Lo - So

Se - Os - Lo

So - Os - Lo

Jag kan se en so

Jag kan se sol

Enkla att läsa ut utan ljudstridiga stavelser.

Man börjar med att låta vokalerna ljudas länge.

Ex Äääääär, Viiiii.

Wittingmetoden - Maja Witting

Specialundervisning, bra när barn kan behöva lära om.

• Stegvis övning av enskilda ljud.
• Koppla tecken till aktuellt språkljud
• Lär sig ljud och tecken på samtliga vokaler samt konsonanten L
• Skriva neutrala stavelser vokal + L, inget krav på förståelse
• Vilka stavelser är riktiga ord och vilka kan utvecklas till ord?
• Bygger på genom att upprepa meningslösa stavelser på likt 1-5.

Kritik mot syntetisk metod:

För teknisk och mekanisk, lite tråkig

Syftet läsning, meningsfullhet saknas

Begränsat ordförråd, barns erfarenheter kunde ej användas

Lärarstyrd, elevernas egna nyfikenhet tas ej till vara

Läsförståelse- förstod barnen eller kan de bara avkoda?

Analytisk metod

Ex Top down, ordbildsmetoden.

Fokuserar på textens mening och budskap. Man utgår från elevers erfarenheter och intressen.

Texten är helheten. Går från helhet ner till bokstäver och ljud.

Hela ord eller enkel text som utgångspunkt. Lär ordbilder.

Sedan analyserar man med stöd av lärare, bokstäver, ord, meningar. Koppling bokstav - ljud. Var hittar ni bokstaven A i ordet Apa. Man letar efter och ringar tillsammans med eleverna.

LTG-metod - Analytisk metod Ulrika Leimar slutet 1960 talet

Reaktion mot den tidens läsläror.

Läsning på talets grund.

Reaktion mot det lärarstyrda med fokus på tekniskt avkodning, brist på läsförståelde. Tråkigt trist. Hindrade utveckling av självständigt arbete och skapande.

Läsning på talets grund tillvägagångssätt:

• Tidiga insatser redan i förskolan för att träna språk och begreppsuppfattning. Träning av språklig medvetenhet
• Dialogen som undervisningform, pratar om texter ihop. Uttrycka sig på olika sätt.
• Grammatik och semantik stimuleras - hur man kan variera meningar och meningsuppbyggnad.
• Träning av begrepp i laborationer, ex egenskaper och relationer som glad och ledsen, snäll och dum, fin och ful, lång och kort hur hänger ihop
• Frihet att upptäcka begreppens användbarhet - hur kan man använda begreppet fin t ex?
• Diktering - fasta rutiner, metodisk inlärningsgång där läraren läste upp och eleven skriva av
• Möjlighet till individualisering och anpassning efter behov

LTG metoden har fem faser:

• Samtalsfasen

- Syfte utveckla ordförråd - olika sätt att uttrycka det man pratar om

• Dikteringsfasen

- Syfte koppla ljud - bokstav

• Laborationsfasen

- Syfte gör om ord och befästa ord, ändelser

• Återläsningsfasen

- Syfte kontroll, se vad man förstått

• Efterbehandlingsfasen

- Syfte befästa det man lärt sig

Kritik mot analytisk metod:

En del barn fortsätter läsa ord som logografiska helheter/bilder får svårt med okända ord att utan ljudning lista ut ordet. Barn som inte ser olikheter i ord läser ofta fel och gissar. Elever med försenad läs-skrivutveckling är det svårt att förstå hur bokstäverna tillsammans bildar ord. Missar ljudkopplingen.

Svenska läsinlärningsdebatten har 100 årig historia. Ett läskrig som började på 1970 talet.

Konsensusrapporten av professor Mats Myrberg på uppdrag av skolverket:

Slutsats: Ett barn kan dra nytta av både analytisk och syntetisk läs-och skirvinlärningsmetoderna.

ASL-metod

Att skriva sig till läsandet.

• Metod där skrivandet är vägen i läsandet.
• Växt fram ur specialpedagogiska perspektiv
• Dator som lärverktyg
• Växer iom digitalisering i skolan.

En variant av ASL-metoden:

Från första dagen man kommer till skolan så skriver man hela texter. Man använder tangentbord som ljudar bokstav och ordet. Man använder mönstertexter och stödstrukturer. Gemensamt skrivande med bilder på tavlan och kan då samtala om texten på ett tydligt sätt. Pennan används inte förrän till år två.