Naturorienterande ämnen

Biologi, kemi, fysik och teknik.

Här nedan presenteras naturrutan, ett av de praktiska projekt som genomfördes under NO-kursen. Andra roliga aktiviteter som vi genomfört är exkursioner för att utforska miljö med delar som naturbingo, inventeringsrutor, håva i luft, mark och vatten, svampjakt, fågelskådning och borra i jordlager. Vi har även haft uteaktiviteter som stationer i fysik och kemi med tips på innehåll och metodik för framtida undervisning. Till detta har vi vandrat och besökt platser i syfte att utforska tematiskt överskridande i NO och SO. Att vara torr, ha varma anpassade kläder för utevistelse i skog, varm dryck och mat (mattermos/grilla ute) samt gofika är A och O för ork och glatt humör genom uppgifterna. 

Kursen har också haft praktiska moment med ett fokus på teknik där vi bl.a. byggt och plockat isär i syfte att utforska materiel och funktion. Under denna har vi fått resonera oss fram om vilka behov och användning vissa föremål har eller har haft och efterforskat viss utveckling. Mycket metodik inlagt i denna kurs med stor variation!

NaturrutaN

Tillfälle 1: Presentation av naturrutorna

Tillfälle 2: Artbestämning

Tillfälle 3: Abiotiska och biotiska faktorer

Tillfälle 4: Näringskedjor och roller i ekosystemen

Tillfälle 5: Kvantifiering av växter på ytan

Tillfälle 6: Avslutande reflektion och lgr22

NaturrutaN

2022-09-01

Tillfälle 1

I naturvetenskapen finns det massor av rolig undervisning av undersökande natur. Naturrutor är en sådan uppgift, och som sträcker sig över längre tid. Naturrutorna kan med fördel undersökas under ca sex tillfällen under både höst och vårtermin för att få insyn i ekosystem, skillnader och likheter i förhållanden och förändringar över olika årstid. Låt mig nu presentera mina naturrutor!

Idag har jag valt ut ett par rutor utifrån olika miljöförhållanden som tillgång till ljus eller fukt. Detta har jag gjort tillsammans med min kurskamrat. Om du vill se arbetet med naturrutorna från min kursares perspektiv, så kan du klicka här. 

Just nu 1 september 2022 och just idag är lite kallare än det varit generellt. Vi har temperaturen 13 grader och överhängande regn. 

NaturrutaN

2022-09-17

Tillfälle 2

Det ser ut att vara blygsamma förändringar på två veckor. Den största är att delar av naturrutan vid ån har klippts ner! Det hade jag inte räknat med. Men det finns mycket kvar att se på. Så jag behåller platsen ändå. Idag har mitt fokus varit att se på några olika växter som finns i rutorna, vilka jag försökt artbestämma. Det var inte jättelätt. Men först en överblick av mina naturrutor.

Arter vid Vattendraget

Här är några av de växter som jag sökt artbestämma, vilka jag fann i naturrutan som ligger i vattenparken vid ån.

Arter i skogsbacken

Här är några av de växter som jag fann i naturrutan vid eken och klippan som jag försökt artbestämma.

Idag har jag försökt att artbestämma. Det var en utmaning. Man behöver ha bra artregister med väl beskrivna detaljer och olika bilder. De som jag har använt är refererade nedan. Superbra med en app i mobilen och sökfunktion genom kameran. Det har varit roligt att lära mig namn på några nya spännande växter i min närmiljö och lite om den miljö de trivs i. Några växter kände jag till sedan innan. 

Just nu  är det 17 september 2022, har vi temperaturen 18 grader. Det är skönt och solen är framme.

Källa: 

Digiflora - Sök en växt

Artbestämning - Artfakta från SLU Artdatabanken 

Home - Pl@ntNet (plantnet.org) 

NaturrutaN

2022-10-02

Tillfälle 3

Det är några veckor sedan första fotografiet togs och nu syns det att växtligheten börjar tappa sin sommargrönska. Vi kan konstatera att vi är inne i höst.

Förra tillfället ville jag artbestämma några växter i naturrutorna och söka upp deras typiska miljöpreferenser. Idag tänker jag försöka förklara fördelningen av arter mellan de två rutorna genom att koppla till abiotiska och biotiska faktorer. Jag vill också visa upp några av de djur som jag fått med på bild. Men först en överblick, hur ser helheten ut idag?

Ekosystem i naturrutorna

Ett ekosystem är ett område som innefattar allt levande och dess abiotiska och biotiska livsmiljö. Dessa faktorer inverkar på varandra och samverkar med varandra. Det biotiska är de levande faktorerna i en miljö, såsom växter, djur, människor, insekter och mikroorganismer. Medan abiotiska är icke levande faktorer i en miljö som solljus, vind, vatten, temperatur och jord. Det är detta som jag ska skapa mig en mycket enkel bild av.

I skogsbacken finner vi abiotiska faktorer som berg, troligtvis en kväverikjord med tanke på de växter som trivs där. Regnvatten som rinner ner för backen och berget fångas upp av bl.a. mossan som växer dels på berg och vissa trädstammar. Det borde tyda på att miljön är fuktigt. Trädens kronor skuggar området. Det är ett område som är ganska skyddat från vind.  Måbär, skogstry och stinknäva föredrar steniga marker och skugga. Pipdån och stinknäva gillar mullrik jord. De trivs alla i skogbackar och lite skyddat. Skogstry och måbär växer lite högre upp i backen, där det är lite mer snårigt, men intill berget. Tänker mig att regnvatten inte ansamlas där, vilket är gynnsamt för dessa. Utöver växterna som biotiska faktorer har jag har sett några röda skogsmyror (Formica rufa) som arbetar vid eken. Oklart med vad, faktiskt. Men jag stannade inte och observerade deras arbete särskilt. Inte ligger stacken så nära heller. En sovande vinbergssnäcka (Helix pomatia) på ett skyddat fuktigt ställe, stötte jag också på, liksom en sjuprickig nyckelpiga (Coccineʹlla septempunctaʹta).  Den kanske söker någonstans att övervintra bland multnande löv? Tidigare erfarenheter skogsområdet nämnde jag under "tillfälle 1". Det är en skog som inte endast bjuder på rikt växtliv utan även rikt djurliv. Just nu har jag dock inga direkta bildbevis på större djur. Människor har också en inverkan i naturrutorna, de kanske leker i skogen, plockar blommor, svamp och stör en del djurliv t.ex.

I och vid vattendraget finns abiotiska faktorer som en å med en intill liggande cykelväg. Solljuset hindras inte av några träd mer än Klibbalen som gränsar naturrutan. Marken intill ån är fuktig. Biotiska faktorer i rutan är tätt växande gräs av olika sorter. Särskilt två gräs utmärker sig (se bilder nedan). I detta snår av gräs finns framförallt fackelblomster som trivs i snår och nära vatten. Vid ån växer även Älggräs och Ängsfräken som trivs i fuktig och näringsrik jord, vilket det verkar vara här. I ån som inte är särskilt djup men sank, växer bredkaveldunen intill varandra i klunga, ån är en perfekt abiotisk plats för denna växt. På ytan finns lövverk av en sjöväxt som jag inte identifierat och någon sorts alger. I naturrutan finns bo för svartmyror (Lasius niger), tuvmyra. Deras hem blev hastigt överkört med åkgräsklippare. Här har mötts en liten padda, en liten snäcka och gräsänder (A. platyrhynchos). I en intill liggande damm fångade jag bild på ett par knölsvanar. Klibbalen är full av små svarta skalbaggar som mumsar på löven. Just denna bagge älskar Klibbal. Det öppna området med höga växter främjar insektsliv, vilket i sin tur främjar fågelliv som trivs i vatten och räv som gillar fåglar, tänker jag mig. Men näringskedjor får jag fortsätta med vid nästa tillfälle.

De miljöpreferenser som jag läst mig till, och presenterat vid artbestämningen, återspeglas i dessa två rutor.

Idag har jag lärt mig om biotiska och abiotiska faktorer och försökt applicera detta på mina naturrutor genom att nämna några.

Just nu 2 oktober 2022, har vi temperaturen 15 grader. Det är regn och kallt på morgonen.

Källa: 

Artbestämning - Artfakta från SLU Artdatabanken

Uppslagsverk - NE.se

NaturrutaN

Tillfälle 4

Förra tillfället försökte jag koppla abiotiska och biotiska faktorerna till de växter jag artbestämt. Nu tänkte jag fokusera på ekologi dvs. studiet av levandes relation till sin omvärld. En ekologisk faktor kan vara något förhållande inom miljön som påverkar en levande organism, populationer, djur och växtsamhällen eller ett helt ekosystem. Jag kommer fundera på vilka "roller" organismerna i rutorna har. Roller är t.ex. producent och konsument. Jag vill också söka efter och fundera på om det kan finnas organismer som samlever, eller lever på någons bekostnad. Är det något som flyttat in och som inte hör hemma i naturrutornas ekosystem?  Vi ger det ett försök! Men återigen tar vi först och ser på den förändring som skett i stora drag.

Näringskedjor och roller i naturrutorna

Längst ned i näringskedjan befinner sig producenten. Det är de organismer som producerar organiska ämnen som kan vara näring åt konsumenterna. Producenter kan vara fotoautotrofa eller kemoautotrofa. De första syntetiserar allt de behöver av solljuset. Fotoautotrofer kan vara t.ex. växter, alger och bakterier. Medan de andra använder sig av kemisk syntes, dvs. av oorganiska kemikalier ex. svavelväte eller ammoniak. Kemoautotrofer är t.ex. bakterier på havsbottnar. Växter är de viktigaste producenterna på land. I vatten är det framför allt växtplankton men även alger, vattenväxter och bakterier. Det andra ledet i näringskedjan är primärkonsumenter, herbivorer, växtätare, som äter av olika delar av växtsamhället, ex sork, hare och rådjur. Därefter kommer sekundärkonsumenter, teritiärkonsumenter och ledet fortsätter till slutet där toppkonsumenten befinner sig. Toppkonsumenter är utpräglade rovdjur, predatorer, t.ex ugglan och räven. Men så finns det även omnivorer som människan, ekorren och kajan. Det är sådana som äter både växter och kött. Omnivorer kan vara någonstans i konsumentledet eller i slutet. Konsumenter är heterotrofer, de behöver omsätta näring utifrån för att överleva. I näringskedjan finns också nedbrytare som tar isär alla organiska substanser och gör näringsämnen tillgängliga åt producenterna. Dessa destruenter är framförallt bakterier och svampar men också insekter som t.ex. gråsugga. 

Näringskedjor är en förenkling av verkligheten, eftersom det inte är en art som livnär sig enbart på en annan i ett ogrenat led. Ett mer korrekt uttryck för att förstå komplexiteten är begreppet näringsväv. Det ger en bild av hur flera näringskedjor vävs ihop och går in i varandra.

Jag har två relativt olika förhållanden i mina naturrutor. Det ena ligger som sagt vid ett vattendrag som är ganska ljust och det andra i en skogsbacke med en klippvägg och större träd, framförallt centrerad vid en ek.

Vattendraget

Vid vattendraget finns flera producenter. För att nämna ett par olika så har vi i ån alger och växtplankton (som vi inte kan se). Vi har växter som lever både på mark och i vattnet som vattenpilörten medan flera olika sorters gräs är producenter på land. Det var uppenbart att Klibbalens löv var smaskiga att konsumera av en viss liten svart allövbagge (Agelastica alni). Jag har sökt på vilka som kan tänkas äta dessa baggar men inte funnit något. Det är väldigt många baggar i trädet, men inga fåglar som svärmar över detta  "festbord". Den vanliga grodan är en konsument lite högre upp i ledet som äter insekter. Nedbrytare är t.ex. snäckor, larver och mikroorganismer i vattendraget. 

Skogsbacken

Ett par vanliga producenter i skogsbacken är smultronväxten, nyponbusken, måbär och eken. Jag tänker mig konsumenter i första ledet som från bladlusen till rådjur. Konsumenter i andra- tredje led t.ex. nyckelpigan som äter bladlöss, spindeln på jakt efter insekter och skogsmyrorna som framförallt gillar frukt och larver. Skogsnigeln är en nedbrytare som lever på växter, svamp, frukt och döda djur. En konsument av skogsnigeln är t.ex. igelkotten som kan tänkas vandra förbi här. Jag såg även daggmask som smet ner i jorden när jag lyfte på löven. De berikar jorden genom att dra ner växtrester som de äter. Daggmaskar tyder på mullrik jord.  Kanske mat till en näbbmus eller igelkott.

Idag har jag utifrån mina naturrutors miljö reflekterat över tänkta näringskedjor. Jag har lärt mig om invasiva arter, mutualism, konkurrens och parasitism i mina rutor. 

Just nu 22 oktober 2022, har vi temperaturen 13 grader. Det är blött och lite höstrusk med skurar. Vi har haft ett par frostnätter.

Källa:

Invasiva arter Naturvårdsverket

Invasiva arter SLU

Uppslagsverk - NE.se 

NaturrutaN

2002-11-03

Tillfälle 5

Vid tillfälle 4 tog jag upp organismers roller och näringskedjor. Denna gång tänkte jag försöka kvantifiera några arters utbredning i ytan. Vilka som är vanliga, mindre vanliga och de av enstaka exemplar. Men först, helhetsbilden.

Kvantifiering av växter

Det hade varit mycket smartare av mig att ha kvantifierat tidigare, vid tillfälle två eller tre i höstrutan, för att kunna göra en jämförelse vid denna tidpunkt. Men "learning by doing", jag tar med det för framtiden. Nu har jag istället kvantifierat det som finns att se just nu. Jag har inte använt mig av någon officiell metod, utan detta är en godtycklig uppfattning av utbredningen i naturrutorna. 

Några abiotisk faktorer är att det har blivit betydligt kallare, mörkare och färre soltimmar. Det får betydelse för vilka växter som vissnat och som nu finns kvar på ytan samt för de djur som rör sig på mark och i luft. 

Under alla mina besök har jag konkret fått uppleva genom att både se, ta på och känna doften av hösten och de växter som jag undersökt. Idag har jag lärt mig vilka växter det finns mest och minst av på ytan just vi denna tidpunkt. Jag tar med mig att det finns många olika saker som kan kvantifieras i rutorna och att detta är ett sätt att göra det på.

Just nu 3 november 2022 har vi temperaturen 9 grader, löven ligger bruna och blöta på marken. Inga frostnätter den senaste veckan.

Källa:

Artfakta - SLU Artdatabanken 

Artportalen.se 

Digiflora - Sök en växt

NaturrutaN

2022-11-26

Tillfälle 6

Så till det slutliga och sista inlägget för denna gång. Här vill jag först ge en övergripande reflektion över vad jag sett ske under denna tid. Jag vill därefter passa på att motivera för att arbeta med naturrutor genom att bland annat relatera projektarbetet till skolans styrdokument.  Det är också intressant för mig att samtidigt tänka över hur jag kan använda mig av detta projekt och anpassa det till undervisningen av elever i åk f-3. 

Vad, hur, vem, när och varför?

För framtida undervisning tänker jag mig att det kan vara roligt att följa rutorna över både vårtermin och hösttermin. I terminsplaneringarna hade jag nog sett till att få in ett tillfälle ungefär var tredje vecka, för att fotografera och låta eleverna samla in information om naturrutorna. Och då närmare emellan tillfällena när det sker större förändringar i naturen, före och efter snön. Under den kalla årstiden kan vi, om vi har tur, få syn på djurspår.

För elevernas del behöver uppdragen vara tydliga, så att de förstår vad de ska observera och utforska. Som lärare behöver jag ha koll på när de olika uppdragen lämpar sig bäst, som att artbestämma, kvantifiera, jämföra, fundera kring näringskedjor, se på levande och icke levande faktorer i ekosystemen. 
Det behöver vara tydliga anpassade instruktioner, så att alla elever förstår uppdragen. Jag tänker också att arbeta för trygga grupper, där eleverna får träna i uttalade roller och olika ansvar, stärker förmågan till samarbete. Dessutom behöver jag som lärare ha tydliga rutiner, för vad som gäller, när vi är i "uterummen". Några av dessa rutiner och regler kan vi diskutera som klass och komma överens om tillsammans, eftersom det stärker delaktighet. 

Det är också viktigt att naturrutorna blir en del av undervisningen inne, där eleverna i sina utforskargrupper kan arbeta vidare med uppdrag utifrån den data som de samlat in. Idén med en klassblogg som presentationsyta är något som tilltalar mig. Vi skulle också kunna göra vårt eget uppslagsverk över växter och djur i vår närmiljö.

Så varför ska vi arbeta med naturrutor i de yngre åren? 

Det första jag tänker på är att naturrutor innefattar metoder som utforskande och upplevelsebaserat lärande, i grön utomhusundervisning. Det kan skapa förståelse och intresse som en lärobok inte kan ge. Genom att komma ut och lära känna naturen finns möjligheter att stötta ett lärande på ett helt annat plan. I läroplanen går att finna följande "I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas" (Skolverket, 2022, s.9). När vi knyter ihop detta ger det förutsättningar för en djupare förståelse. Jag tänker mig att detta stöttar alla elevers lärande på deras individuella nivåer, och att det finns något "nytt" och intressant att lära för alla.

Det kan också ge elever som kanske inte är ute i skog och natur, eller har det med sig det hemifrån, en förståelse för olika händelser, samband och samspel. Det kan även möjliggöra både glädje i och kunskaper om vår natur. Med kunskapen ger vi en bas för elever att göra medvetna val, och berikar med perspektiv som kan bidra till att grunda en hållbar samhällssyn. En samhällssyn i vilken vi värnar om vår natur, eftersom det får konsekvenser om det förbises. Detta kan vi koppla till skolans demokratiska grund om att elever ska få möjlighet att "inhämta och utveckla kunskaper och värden" (Skolverket, 2022, s.5). Men också skolans mål om att alla ska visa "respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv" (Skolverket, 2022, s.11). Att vara ute i naturen kan bidra med större mening, hälsa och kanske öppna nyfikenhet och intresse.

Dessa små fältbesök gör att elever får komma ut från sitt vanliga klassrum. Om utomhusundervisning tar läroplanen upp att "Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer"(Skolverket, 2022, s.22) och skollagen legitimerar barnens rättigheter om att skolan ska skapa goda arbetsmiljöer (SFS 2010:800, 5 kap. 4 §). Dessutom tar läroplanen upp att undervisningen ska "bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur [...] ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband"(Skolverket, 2022, s.22). Forskning visar att utomhusundervisning förbättrar elevers inlärning och skolprestationer, läs gärna detta.

Och naturrutan kan vara just en sådan aktivitet som ger förutsättningar för ovan nämnda.

Undervisning enligt kursplanen (Lgr22):

Med stöd i Läroplanen kan naturrutan, som är en fältundersökning, där elever kan tränas i systematisk undersökningsmetod, konkret få lära om djur och växter i närmiljön samt öva begrepp och förklaringsmodeller som t.ex årstidshjul, näringskedja och livscykel. Sett till bedömning utifrån kurskriterierna i biologi så kan det ske av hur eleven utför undersökningen med hjälp av stegvisa (anpassade) instruktioner och av elevens kunskaper genom att på olika sätt presentera fakta, beskrivningar och förklaringar av det valda innehållet.  

Lgr 22

Kursplanen Biologi

Syfte

Undervisningen ska ge kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen [...], ge förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö [...] samt ge förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Centralt innehåll för årskurs 1-3

Året runt i naturen

• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och an­pass­ningar till olika livsmiljöer och årstider.
• Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i eko­sys­tem.

Systematiska undersökningar

• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och do­ku­men­ta­tion av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

Bedömningskriterier

• Visa grundläggande kunskaper om natur [...].
• Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriva enkla naturvetenskapliga samband i naturen [...].
• Utifrån tydliga instruktioner utföra enkla fältstudier och observationer [...]. 

Jag har gjort en avslutande reflektion över projektet i sin helhet och användningen av det i undervisningen. 

I söndagsnatt den 20 november kom första snön i Enköping. Just nu onsdag den 23 november 2022, har vi temperaturen 1 grader och på söndag är det första advent.

Källor:

Läroplanen Del 1-4 (pdf) Skolverket 

Kursplan - Biologi (Grundskolan) - Skolverket

Växterna och deras blad under vintern - Fråga en Biolog (lu.se)

Övrigt:

Undersökningar i naturen - Nationellt resurscentrum för biologiundervisning (uu.se)

Skolverket - bedömningsstöd och kartläggningsmaterial