Utomhusundervisning

Vad vi som lärare kan ta med oss ur kunskapsöversikten: "Klassrum med himmeln som tak" framtagen på uppdrag av "Utenavet-nationellt nätverk för främjande av utomhusbaserat lärande" skriven av Faskunger, Szczepanski, Åkerblom.

Skollagen säger att barn och unga ska erbjudas god miljö, utrustning och lokaler. Flera delar i läroplanen legitimerar utomhusundervisningen, ex "på hemorten och andra platser få erfarenhet av natur och människors levnadsvillkor under olika tider" (Lgr 11, s.23).

Kunskapsöversikten bygger på genomgång av reslutat och slutsatser från forskning om hur grundskolebarns skolprestationer påverkas av utomhusundervisning, fysisk aktivitet och natur. Resultat av sammanfattningen visar att det finns starka bevis för positiv påverkan på skolreultat. Slutsatsen enligt Faskunger, Szczepanski och Åkerblom är att det finns så pass mycket bevis för att rekommendera mer utomhusundervisning i hela utbildningssystemet samt förstärka befintliga och inrätta nya nationella insatser som främjar utomhusundervisning, fysisk aktivtet och kontakt med skog och annan natur.

Utomhusundervisning leder till förbättrad inlärning; ökad kognitiv förmåga, processfärdigheter, koncentration, arbetsminne och studiemotivation. Men också förbättrad självkänsla, självkontroll, impulskontroll, kreativitet, samarbetsförmåga, självinsikt och ansvarsförmåga. Forskning visar även att det främjar en hälsosammare livstil som frilufsliv, motions- och matvanor.

Forskning visar att det krävs en längre inkörssträcka för att använda sig av lärsituationer i utemiljö men att när det är etablerat, så är det värt mödan.

Forskning visar att:

mer idrott och hälsa i undervisningen och mer utomhusundervisning leder till bättre resultat även i de teoretiska ämnena.
elever som deltagit i regelbunden utomhusundervisning visar bättre reslutat i matematik, naturvetenskap samt språk, läs- och färdigheter.
bo nära och gröna ytor har samband med högre fysisk aktivitet, bättre mental hälsa och bättre emotionell kontroll och impulskontroll för barn med och utan diagnoser.
regelbunden grön undervisning och skolor med program för skolträdgårdare utvecklade elever med bättre sociala färdigheter än kontrollskolor.
utomhusundervisning ger förbättrade resultat i teoretiska ämnen, eftersom det blev förankrat i konkret sammanhang, vilket i sin tur ledde till bättre betyg.
allsidig och positiv rörelse främjar lågstadieelevers motorik. God motorik främjar den kognitiva förmågan och skolresultat.
ökad fysisk aktivitet i undervisningen minskar faran för stillsittande livsstilar hos elever som kan leda till en rad olika sjukdomstillstånd. Ex benskörhet pg a för lite belastning av skelettet.
fysisk aktivitet förebygger depression, oro och ängslan hos barn och ungdomar.
elever som idrottar och rör på sig mycket presterar bättre akademiskt och har ett positivt akademiskt beteende, dvs attityder och färdigheter.
utomhusundervisning bryter traditionella könsmönster och stimulerar till en jämställd lek, där både pojkar och flickor spelar fotboll, hoppar hopprep eller bygger hinderbana i skogen.
hälsa och inlärning är starka sammanlänkat!

Utemiljöns betydelse som pedagogiskt rum och lärmiljö gör att barn och pedagoger håller sig friskare, starkare och mår bättre. Beprövad erfarenhet visar att barn utvecklar en djupare känsla för naturen och kan få större engagemang för hållbar utveckling.

Stadsutvecklingen med tätare städer och ökad trafik gör att fler barn inte får tillgång till natur och grönområden för att röra sig fritt och för fritidsaktivteter. Därför att skolans utemiljöer av stor vikt. Många skolor har stora brister i deras utemiljöer och behöver utvecklas. De har asfalterade gårdar som saknar grönområden. grönområden är av vikt eftersom de dels ger ett kreativt rum för lek och upplevelse men natur har också en lugnande och avstressande inverkan. Gröna skolgårdar ger ett naturligt UV-skydd och en bättre atmosfär. Naturen främjar återhämtning och bidrar till att barnen inte blir sjuka eftersom immunförsvarets stärks genom utomhusvistelse och luftburen smitta får svårare att spridas ute.

Gröna skolområden är en grundbult för naturkontakt i vardagen för många elever. Lärare flyttar ut undevisningen oftare om de har gröna gårdar av kvalitet. Därför är det viktigt att gårdarna har skog eller tillträde till skog, kuperad terräng, gröna rum, stora gräsytor och designas för uppmuntra utomhusvistelse. Utformningen påverkar hur aktiva barnen är och även förutsättningarna för utomhusundervisningen.

Många barn får skjuts till skolan och har tillrättalagda fritidsaktiviteter och får inte tillgång till fri lek i skog och grönområden.

Utomhusundervisning har en mer handlingsinriktad praktik som främjar delaktighet, reflektion och kreativt skapande. Undervisningen har visat sig tilltala elever som har låg motivation för textbaserad uppgifter inomhus. Det är lärarens didaktiska och reflekterande kompetens som är avgörande för att forma bestående kunskaper genom att låta praktik och teori levandegöras i uterummen.

Lärare kan med hjälp av skolans närmiljöer väcka insikter om hållbar utveckling, klimatutmaningar, miljöfrågor, ekosystem och natur- och kulturvård som har stöd i läroplanen.

Utomhusundervisningens didaktiska frågor:

VAR? Ex grön skolgård, närliggande parker och naturområden, trädgårdare, skog, vid vattendras, dammar, sjöar, hav. Men också torg, gaturum och andra stadsmiljöer.

VAD? Ex Ämen som naturkunskap, matematik, svenska, samhällskunskap. Teman. Varför just det undervisningsinnehållet? Syfte, vad förbereder det för? Vilka kunskaper har de sedan tidigare? Värden?

HUR? Hur ska undervisningen genomföras så att alla elever uppnår goda resultat? Lekar, problemlösning, arbetssätt, material, stöttor, rutiner för ordning. Men också kläder, mellis, dryck od. Med vilka&/vem? Bedömning?

VARFÖR? Ex för att utomhusundervsining stimulerar olika sätt att lära, baserat på empirisk vetenskap. Varför undervisas det valda på just detta sätt?

Varför lägga undervisningen ute?

Mer rörelseintensitet
Förbättrad inlärning
Stark känsla för naturen
Ökad miljömedvetenhet
Varierat lärande
Autentiska miljöer
Bättre fysisk, mental och psykosocial hälsa
Känsla av delaktighet och elevinflytande

Matematik ute:

Månghörningar
3D-figurer
Symmetri
Mönster
Likhetstecknets betydelse
Tid
Omkrets/area

Pedagogisk planering:

Vad ska du undervisa om? Konkret mål med aktiviteten.
Vilka begrepp kommer eleverna att få ta del av och arbeta med?
Var ska undervisningen vara någonstans?
Vad blir vinsten med att göra denna aktivitet utomhus? Finns det några hinder.
Hur; uppstart, genomförande, avslut
Varför just denna aktivitet och detta innehåll?
För vem, med vem? Stöttor.

Reflektera över möjligheter och svårigheter med att bedriva undervisning utomhus. Vilka plus och minus tänker du dig, eller har du upplevt. Vilka lösningar finns för de som upplevs som negativa? Hur tänker du dig att skolan kan vara en hälsofrämjande arena?

Begreppslista:

Utomhusundervisning: Undervisningsaktivitet i ämnen och teman utomhus. En växelverkan med inomhusundervisning.
Grön utomhusundervisning: pedagogiska aktiviter i växt- och djurrika utemiljöer och natur- och kulturpräglade landskap.
Utomhuspedagogik: Pedagogisk verksamhet utanför skolan och institutionen, ex upplevelseturism och besöksnäring, natur- och kulturvägledning, hälsopromotion i den fysiska miljön och ledarskap- och teambuildning inom företagssektorn. Ett tvärvetenskaplit forskningsområde som ser på platsens betydelse för lärandet, växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt när lärandets rum flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap.
Kognitiv förmåga: Individens förmåga att använda olika språk (inom olika ämnen) och att kommunicera. Rumsuppfattning, minnas, dra slutsatser, upptäcka mönster, relationer, likheter och skillnader.
Skolprestation: Bra skolresultat har ett samband med hög kognitiv förmåga men påverkas även av sociala faktorer som ex: familj och lärare.
Fältbesök: ett samlingsnamn för undervisning i samband me utflykter bortom elevernas normala vardagsmiljö.